Efter vinter kommer vår

knoppgrönt bladdripp droppdörreskimå
Trots det tjocka snölagret på marken känns det som om våren börjar smyga sig på. Knoppar tränger sig fram ur snön, små gröna blad slår ut och ett ständigt dripp droppande hörs som resultat av den smältande snön. Snart förpassas dunjackan till garderoben och tygskorna plockas fram. Våren är på gång!
Foto /
Tove /

härligt att våren är påväg! :)

emelie /

mmm, igår höll jag på att bryta ihop när snön bara vräkte ner men idag kändes allt mycket bättre när solen sken och snön började smälta bort! snaaart vår!

Julia /

Tove: Ja, verkligen!

Emelie: Eller hur! Det kändes som om man var i fjällen! :) Idag känns det fint!

katrín /

jag hoppas innerligt att det är så denna gången :) våren är väldigt efterlängtad av mig!

thilda /

så härliga bilder!

Stina /

Har aldrig kommenterat här förut och är i allmänhet en dålig kommentator, men nu måste jag kommentera: skitfina bilder! alltid skitfina bilder!

Sarah /

åh, tack! Vad glad jag blir! Du är så himla söt och dina foton så otroligt fina. gillar främst dörren, vet inte riktigt varför. men fin var den

Matilda /

åh ja, och nu vill vi att den kommer snabbt:)
kram

kajsa /

Idag satt jag i skidbacken på en snöhög och bara kände solen värma över hela ansiktet. Heeelt sagolikt skönt!

Mia /

Härliga bilder! :)

Julia /

Katrín: Ja, det hoppas jag med! Den är verkligen efterlängtad!

Thilda: Tack!

Stina: Oh, tack vad glad jag blir! Hoppas du kommenterar fler gånger, det är så kul! :)

Sarah: Varsågod! Tack, tack! :D

Matilda: Ja, eller hur!

Kajsa: Mmm... jag låg i snön och kände solen värma... underbart!

Mia: Tack!

anna /

åh, tack så väldigt mycket! dina bilder är helt underbara. dessa också, trots att det är vinter på dem (haha). superfina färger och allt!

Julia /

Tack! :) Nu är vintern nästan vår, ljuvligt!

Rana /

hahaha ja! förut brukade jag jämt ta dagens i trädgården, och precis alla kunde se.. sjukt pinsamt. förut kände inte mina kompisar till bloggen, och det gav mig mycket mer frihet. nu måste jag alltid tänka på om jag förolämpar någon jag känner, eller om jag framstår som konstig. och det värsta måste ändå vara när man skriver något som verkligen är från hjärtat och ärligt och så kommer någon trög jävel dagen därpå och frågar "Hur menar du då?" eller typ "hahahah är du kär rana, shit alltså". suck.

Rana /

och justja, skriver långt ner eftersom mina vänner kan vara rätt snokiga och gå och leta reda på mina kommentarer, hur sjukt är inte det på en skala :S
nåväl.