Guldstjärnor

När jag stod inne på Åhléns och fick syn på dessa örhängen slungades jag genast tillbaka till lågstadietiden. Tiden då jag bar turkos ryggsäck med fjärilar på, hade diadem i håret och en pipande tamagotchi i fickan. När jag räknade och skrev sida upp och sida ner i färgglada häften. Och då jag gång på gång kände stolthet över att läxboken återvände med en guldstjärna i högra hörnet. Att de där små klistermärkena kunde vara så viktiga, för mig och för säkerligen många andra barn.
 
Nu har jag plötsligt både högskoleutbildning och heltidsjobb men guldstjärnorna, de har slutat att dyka upp. Visst får jag beröm, en klapp på axeln eller en high five då och då, men ibland kan jag verkligen sakna de där blanka stjärnorna. Därför kunde jag inte låta bli att köpa dessa örhängen till mig själv. Som en hyllning till mitt åttaåriga jag och som ett sätt att säga till mig själv: "bra jobbat!".
Fint /
frida /

men ah va fint skrivet och de var ju superfina!!

Sandra Leone /

Vilket peppigt inlägg. Det är synd att det finns så få guldstjärnor i skrivböckerna nu för tiden. Ska nog promenera iväg till stan och köpa mig en karta med stjärn-klistermärken idag.

lollsen /

Awesome! :)