Gnocchi med morotsblastpesto, smörstekta kantareller & parmesan

Tiden går fort, ja livet går snabbare än stora kattdjur springer, för att citera Markus Krunegårds mamma (tillika min gamla bildlärare i högstadiet, varsågoda för trivia). Vad passar då bättre än att bjuda på ett recept som tar minimalt med tid att laga och som på ett fint sätt sammanfattar den smakmässiga övergången mellan sommar och höst? Låt mig presentera: gnocchi med morotsblastpesto, smörstekta kantareller och parmesan.
 
gnocchi med morotsblastpesto, smörstekta kantareller och parmesan
 

Till 2 portioner behöver du:

1 pkt gnocchi
2 hekto kantareller
1 stor näve blast från knippmorötter
½ dl skalade solroskärnor
½ dl olivolja
1 vitlöksklyfta
1 msk citronsaft
parmesan
smör
salt & peppar
 

Gör så här:

Börja med att koka vatten till gnochhin (om du inte har en såndär supersnabb induktionshäll, ledtråd: det har inte jag). Mixa sedan en pesto av morotsblast, solroskärnor, olivolja, vitlök, citronsaft, salt och peppar. Stek skogs- eller butiksplockade kantareller i en panna tillsammans med mycket smör. Koka gnocchin i ett par minuter och blanda den sen med peston. Servera med kantarellerna och valfritt berg parmesan (jag valde Mount Fuji). Klara, färdiga, ät!

För att Stockholms gator ska bli våra igen

motdemonstration
 
Min trygghet
har jag alltid tagit förgiven
Stockholms gator
har sedan länge varit våra
Torgen och trottoarerna
har varken lås eller staket
 
”Håll er borta från city”
säger en vän
och jag vet att hon bara vill väl
men det är något som skaver.
 
En grupp män i huvtröjor
ska inte sätta agendan för våra kvarter
hindra folk från att röra sig fritt
krossa våra drömmars stad.
 
För när ondskan har fritt spelrum
på bästa sändningstid
är vår passiva skrämda tystnad
deras bästa megafon.
 
Så sida vid sida
med vänner och okända
skanderar vi från hjärtat
likt en medmänsklig svallvåg.
 
”Inga nazister på våra gator!”
”Ni kan gå hem nu!”
”Vad ska vi göra?”
”Krossa nazismen!”
 
Och jag skriker för att jag måste
och för de som inte vågar
och för de som inte kan.
 
För att historien
aldrig får upprepas
För att godheten
alltid bör segra
För att Stockholms gator
ska bli våra igen

Banan & choklad

Augusti brukar vara en ganska trevlig klädmånad. Inte sådär supersvettig men ändå tillräckligt varm för att man ska kunna gå barbent. Eller som Johanna Swanberg så smart beskrev det: "man kan ha på sig kläder men man behöver inte ha på sig KLÄDER". En fin men ack så viktig skillnad som gör hela påklädningsprocessen ganska trevlig.
 
banan & choklad
Igår bestämde jag mig för att klä mig efter ledorden banan och choklad. Jag vet inte riktigt hur det går till när jag får dessa idéer men helt plötsligt är de där och känns självklara. Gult och brunt liksom, klart det är fint ihop?!
 
banan & choklad
Mina sneakers och strumpor är nya från Monki och bananlampan är köpt i en liten butik i Paris.
 
banan & choklad
Hårbandet och jackan är från Zara, men inte särskilt nya. Den bruna stickade tröjan kommer från H&M och svarta mockakjolen ifrån Beyond Retro. Örhängena är köpta på eBay.
 
Efter att jag jobbat hela dagen iförd detta gjorde jag det enda rimliga och åkte hem till min kompis Sofie, parkerade mig i hennes soffa och åt marängswiss med banan och chokladsås. 2018 är ju trots allt swissens år... även klädmässigt.