Sommardagboken 2018 - del 3

midsommar
 
Fotboll. Ju mer jag lär mig desto roligare blir det och jag kommer på mig själv med att googla startelvor, möjliga förutsättningar och gruppspel. Jag har gått från att vara den som undrande säger ”varför gör de inte bara mål?” till att ha livenotiser på Senegal-Japan. Samtidigt vet jag att det är ett sammanhang där jag är en minoritet, där bröliga män alltid tycks låta mest och där kvinnliga reportrar antastas av fans, där rasistiska kommentarer haglar och våldet i hemmen ökar vid en förlust. Det gänget vill jag knappast tillhöra och jag förstår om detta är skäl nog för att avskräcka andra, men visst måste det gå att ändra på? Mitt lag är också ditt lag och det är vi tillsammans som vinner, förlorar och gör det omöjliga möjligt. Bollen är rund, allt kan hända och min puls ökar för varje minut.
 
Jag vet att jag borde lyssna på kroppen men hjärnan skriker om kul och fest och sena nätter, alla låtarna som måste dansas till, alla sakerna som måste sägas, kom så vi upptäcker världen, du jag tror vi flyr rakt in i solen och plötsligt så är klockan halv fem och jag sitter rakt upp i sängen för att lätta på trycket i örat, kvider av smärtan i hörselgången medan jag väntar på att värktablettens effekt ska slå till och jag tänker jajaja, jag ska ta det lugnt alldeles snart, jag lovar, imorgon blir jag bättre, det är alldeles sant.
 
Men först springer vi längs grusvägar till barndomens låtar, there she goes again, dansar som vildar i ett vattenfall, betrakta livets skeende med en tro: kärleken ääär. Gryningen vandrar över ängarna, ett gäng höbalar blir vår scen och vi leker på ett sätt som liksom låtarna tillhör barndomen. Och jag tänker på hur viktigt det är att aldrig sluta, att fortsätta omge sig med folk som plockar fram de största av skratt, som saknar filter och förmaningar, som liksom jag ibland bara måste få dansa med armarna utsträckta över vidderna och på en lycklig rad vandrar vi sedan tillbaka mot ladan där alla andra sover djupt.
Tankar /
Anonym /

Hej! Jag har precis tagit examen som beteendevetare och börjar nu söka jobb och inser att jag behöver en jobb-garderob. I vanliga fall klär jag mig i mom jeans
med instoppade T-shirts(gärna med ngt fyndigt tryck) / crop tops/ stora linneskjortor. Jag älskar mönster och färger och det syns på hur jag klär mig. Mitt problem är hur jag ska skapa en "professionell" garderob som gör att jag ser ut som jag vet o kan det jag gör men fortfarande har kvar en touch av min "riktiga" stil. Hatar att ha på mig "strikta kläder" som t.ex. en vit, tajt skjorta. Kan du göra ett inspirations inlägg? Would really help me out, du har grym klädsmak❤️

La Dolce Musica /

Gillar själv också idrott, men det är alltid roligare att spela än att titta på en match. Ibland kan det nog vara spännande, men förstår inte på folk som tar det för allvarligt när de inte är med i spelet själva..
Glad sommar <3

Emelie /

❤️