Mitt favoritgodis

godis
Det är fredag, helgen är på ingång och som alla vet betyder helg = godis. Därför tänkte jag att vi skulle djupdyka ner i min godisskål och se vilka favoriter jag har. Jag tänker att ens godissmak avslöjar rätt mycket om vem man är och vad man gillar, så varsågoda att döma mig nu.
 
godis
Mitt allra bästa godis är nog nappar. Både de med colasmak och de med fruktsmak, särskilt de gulröda! Om jag orkar petar jag medvetet fram extra många av de gulröda med skopan när jag tar...
 
godis
Rött och rosa godis gillar jag generellt. Både skumsvampar och löständer brukar jag dock få höra är "tantgodis" men sen är jag ju också lite av en tant i övrigt, så det är okej.
 
godis
När det gäller lakrits föredrar jag söt sådan framför salt. I Gott & Blandat-påsen tar jag alltid den där sötlakritsen som har massor små hål i sig. Sedan älskar jag mintstänger med lakrits, men de finns sällan i lösvikt där jag brukar köpa godis, annars hade de varit med här på bild också. Utöver det är peacemärken med hallon- och lakritssmak samt lakritskola en favorit.
 
godis
Välkommen till barnpåsen, hehe! De här gulgröna trocaderoflaskorna är ett lite nyare godis som jag älskar (mycket godare än 90-talets fizzyflaskor). Zoo-apor och Palle Kuling/Knattar i olika färger är perfekta för att de är så små. Generellt tycker jag att de flesta godisbitar är för stora. Jag hade till och med en period då jag klippte allt mitt godis i mindre bitar för att jag tyckte det smakade bättre... Syrliga kastanjer är också gott!
 
godis
På den här bilden är rabarberstängerna min favorit. Ferriaribilar tar jag ofta ett par stycken men blir alltid lika besviken för att de oftast är alldeles för hårda, även om smaken är väldigt god. Den lilla regnsbågsfärgade remmen får representera att jag nästan alltid slänger ner något oväntat som jag inte smakat förut.
 
godis
Choklad är nog det som jag har svårast för när det gäller lösviktsgodis. Jag tycker nämligen att den lätt blir lite torr och dammig alternativt att allt löst salt eller surt socker fastnar på den och gör att den smakar konstigt. Därför tar jag bara choklad i papper, typ små marabou-bitar, twix eller dumle.
 
godis
Pastellfiskar är egentligen inte så kul men något jag tar av gammal vana tror jag (så oklart beteende). Violpistoler däremot är något jag jublar över när jag hittar. Det är inte jättevanligt och känns som en riktig vattendelare. Själv älskar jag den blommiga småartificiella smaken och mjuka konsistensen.
 
godis
Det var min godisskål det! Vad tycker ni om min smak, är den helt uppåt väggarna eller till och med bra? Själv tror jag att den är ganska barnslig och sötsliskig med några oklara inslag (som typ skumsvamparna och violpistolerna).

Nio bra saker med min frukost

amerikanska pannkakor
 
amerikanska pannkakor
 
amerikanska pannkakor
 

Saker jag gillar i bilderna ovan:

☞ Att klockan är kvart i elva en lördagsförmiddag och jag har fått sovmorgon
☞ De amerikanska pannkakorna, lagade från mitt bästa recept
☞ Min lilla mjölkkanna som jag köpte på Merci i Paris
☞ Mjukt dagsljus som inte ger några hårda kanter och skuggor
☞ De gröna tallrikarna jag second hand-fyndat för tio kronor styck
☞ Kombinationen med pressad citron och sirap på pannkakor
☞ Att jag värdesätter att laga något gott och duka fint fastän det bara är jag som äter
☞ Mitt köksbord med stolar som är danskt 50-tal om jag minns rätt
☞ Det faktum att något så banalt som en frukost kan bli innehåll till er

Ugnsbakade grönsaker med korv och kantareller

höstmat
 
höstmat
  
På väg från jobbet stannade jag vid Hemköp och köpte kantareller, chorizo och tryffelmajonnäs. Sedan gick jag hem, värmde ugnen till 225 grader, tömde min kyl och lagade riktig höstmat. Jag började med att ugnsbaka vitkål som jag skivat. Efter någon kvart slängde jag även i morotsstavar och klyftad potatis. Ytterligare en kvart senare fick några båtar av rödlök toppa allt och efter den tredje kvarten var det klart. Samtidigt som jag la in rödlöken i ugnen började jag också steka skivad chorizo och efter en stund åkte två nävar kantareller ner i pannan. Den sista minuten fick lite överbliven grönkål också göra allt sällskap.
 
höstmat
 
Till sist lade jag upp allt på ett fat, toppade med lite persilja och serverade med tryffelmajonnäs. Tada! Rustik höstmat utan det minsta krångel. Förutom att ingredienserna i sig är ganska höstiga så går det också att avslöja säsongen på maten av en annan anledning (tyvärr). När jag satt mig och åt vid åtta var det nämligen alldeles mörkt ute och således omöjligt att fota utan att behöva tända taklampan. Så nu börjar det; perioden av kamp mot skymningen och fulare bloggbilder. Men härda ut, det vänder i april. Tills dess får vi frossa i rustik mat och glödlampssken. Bon appétit!
 
Edit 9 september kl. 18:29:
Okej, efter att ha stört mig något otroligt på bilderna i detta blogginlägg passade jag på att fota om allt när jag värmde resterna och åt dem. Japp, sån e jag. Varsågod att nominera mig till Årets töntigaste bloggare nästa gång det är dags för prisutdelning. :)))