00:57 - Känna. Know och feel.

Jag brukar aldrig ha svårt att sova. Enligt min sömnapp är min genomsnittliga insomningstid 2-3 minuter, men i natt tar det tid. Söder torn i Fatbursparken lyser svagt in genom mitt fönster, jag känner ljuset fastän jag blundar, trots att jag kniper ihop ögonen så finns det där. Några gardiner har jag ännu inte köpt, jag tänker att det behövs inte förrän till våren, det är så mörkt nu ändå, både om kvällarna och morgnarna.
 
I huvudet snurrar tankarna, om allting och ingenting. Snurr snurr. Jag önskar mig mer tid att läsa, vill fortsätta på min bok, försvinna in i en annan tid, minns ett stycke som satte sig.
 
- Jag längtar efter att känna dig.
- På vilket sätt då?
- På alla sätt. Känna. Know och feel.
 
Jag tänker att jag vill lära känna någon på det sättet. Know och feel. Så enkelt, så självklart, så oerhört svårt att få båda två. Det måste vara det som är hemligheten på hur man lyckas. Det och att skratta mycket ihop.
 
I Söndagsintervjun i P1 berättade Yvonne Lombard kärleksfullt om hur hennes man Lennart Hellsing hade utbrustit ”Det finns inga vardagar!” i deras hem och jag tänker att det är så november ska levas. Vardagslöst och fullt ut. Så jag handlar extra god mat, bjuder hem vänner på middag, struntar i några av de där sakerna jag borde och dukar med tabletter.
 
Lägger tabletter under tallrikarna och tabletter på tungan. Magnesium mot de små ryckningarna i ögonlocket som letar sig fram nu, precis som de gjorde förra året. Och jag vet att receptfria tuggtabletter inte är lösningen på hur man får tiden att räcka men det hjälper åtminstone lite när livet är som mest.
 
Om tiden räckte ännu längre skulle jag vilja skriva. Sätta mig ner och låta orden dansa ut på papperet, göra någonting av alla lösa trådar som fransar sig i huvudet. Skriva så som jag gjorde i kökssoffan i sommarstugan i somras. För att jag vill och måste, för att det är rena nödvändigheter att sätta ord ibland.
 
Och nu är det natt och egentligen borde jag sova, samla ihop timmarna för att orka i morgon och övermorgon och dagarna efter det, men det går ju inte så då skriver jag. För det är trots allt det näst bästa mot snurrande tankar och längtan efter att känna. Godnatt Söder torn, godnatt Yvonne och Lennart, godnatt alla ord. Vi ses i morgon.
Elsa /

Åh, så fint skrivet. Tack för att vi fick ta del av dina snurrande tankar.

Karin /

Mmm vad bra inlägg. Kom inte på något bra adjektiv, men tyckte mycket om det.

Melinda /

Fantastiskt <3

Anna /

Jättebra inlägg!