Ett universum på trettiofyra kvadrat

Hallandsgatan
 
Nu är det en månad sedan jag skrev på papperena till lägenheten. Och det är lite mer än en månad kvar tills jag får flytta in. Jag befinner mig i det lugna mellanrummet före flyttkaos och efter bankförhandlingar. Sakta men säkert växer min anslagstavla på Pinterest fram. Jag granskar alla golv jag står på, skulle det här funka i köket kanske, eller vill jag ha något mjukare? Jag funderar på hur mina 52 kvadrat ska bli till 34. Var alla saker ska ta vägen, hur det kommer vara att ha ett stort rum istället för två och väljer att se det som något fint. Hur den lilla lägenheten ska bli mitt hem. Mitt mitt mitt, hundra procent jag.
 
Jag vill göra den till ett universum där varenda sak betyder något, men där det fortfarande finns en enhetlig känsla. Där mitt favoritporslin står i skåpen, böckerna trängs på hyllorna och tavlorna klättrar på väggarna. Med utsikt över trädtopparna och en lagom knarrig fiskbensparkett under fötterna. Jag vill behålla mina favoritsaker och byta ut några som passar bättre där jag bor nu. Jag vill ha mer gammalt än nytt. Föremål med historia, som kan knytas till mig och den jag är.
 
På visningen och i prospektet var lägenheten sparsmakat inredd, näst intill sorglig. Men där bakom finns en grund jag förälskade mig i. Ett vackert golv, små välbevarade detaljer och en rymlighet. Ett lite halvknepigt kök som jag klurar på hur jag ska få till på bästa vis. Ett fräsch och relativt nytt badrum. En liten klädkammare som slukar saker. Jag tittar om och om på bilderna och försöker placera in mina saker där istället. Det är svårt, kanske krävs det att man flyttar in på riktigt för att verkligen kunna bestämma hur det ska bli. Oavsett så tror jag att det kommer bli bra i mitt lilla universum.
 
Hallandsgatan
 
Hallandsgatan
 
Hallandsgatan
 
Hallandsgatan
 
Hallandsgatan
 
Hallandsgatan